Panikvelighetsmysigtkul

Ja, det ar med blandade kanslor som jag aker hem. Eller samtidigt inte. Jag kanner inte att jag vill stanna i London langre, det ar mest att atervanda till Norrkoping och Soderkoping som kanns lite motigt. Inte trakigt. For jag tycker det ska bli bade kul och skont, men jag ar lite radd for att jag ska fa panikbrott och vilja fly efter tva veckor.

Det ar sa konstigt. Nar man inte ar hemma saknar man allt som forknippas med hemma. Och nar biljetten ar bokad och man ar "pavag" kanns det inte heller helt ratt. Det ar svart att veta var man vill vara ochvad man vill gora.

Men jag ska forsoka stalla in mig pa att det blir bra. Jag ska mysa hemma hos Matilda och mina kattgudbarn, powerwalka, kunna traffa min familj och slakt nar jag vill, kopa traningskort, forhoppningsvis fa en fast inkomst igen, kanske flytta, ordna middagar, pyssla, spara pengar mm...

Ja, det ska faktiskt bli riktigt skont. Inga rattor som springer over diksbanken (jag namnde det va? Att jag kastade ett glas pa rattan sa jag trodde att den dog, men det overlevde...), inga hoga fransman i kalsonger utanfor dorren, inga fuktiga klader, ingen acklig lukt, ingen fil-kost, inga pipande musljud i rummet...

Nu ska jag shoppa!!!!! 


Kommentarer
Postat av: Lisa

värsta råttan är en "det" hahaha

2009-12-09 @ 16:06:53
Postat av: Anna

Sanna, jag har inte fått panik ännu :) Men det är ju verkligen inte "försent" att sticka iväg nån annanstan nån annangång om man så vill det. Vi är inte fast i sörping för alltid :)

2009-12-09 @ 18:54:41
URL: http://maggiee.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0