Att vilja Vilja
Hej alla!
Jag har nagot mycket viktigt att beratta.
Idag bestamde jag mig for att avsluta det har Londonaventyret och boka en flygbiljett tillbaka till Sverige. Manga kanske blir forvanade, har ju inte direkt gett nagra som helst hintar om det forut, men jag har kommit underfund med att jag inte kanner att jag vill bo och leva har fullt ut, och da kan det aldrig bli helt bra.
For det forsta tror jag att jag hade sa hoga forhoppningar innan jag akte att det liksom var nastan omojligt for mig att leva upp till dom. Jag trodde (kalla mig garna blaogd) att det skulle vara enklare an det blev att flytta och skaffa sig ett nytt liv. Men jag har segat mig fram, visst jag har sokt jobb, men aldrig riktigt med den insikten att jag Egentligen ville borja arbeta har. Sanna har alltid fatt pusha mig, och det har verkligen hjalpt, manga stunder har jag verkligen varit totalt beredd pa att stanna har lange, att verkligen satsa pa Londonlivet. Men innuti mig har det alltid funnits en tvekan, en tvekan som jag verkligen forsokt mota bort. Och jag vet att jag verkligen ville Vilja det har, jag vill verkligen Vilja bo har och lara mig massa engelska och traffa nya intressanta manniskor. Men det ar som sagt bara det jag skulle vilja vilja...
Dessutom ar det sa manga fina manniskor dar hemma som lockar. Jag har verkligen nastan hela min umgangeskrets dar hemma. Och jag saknar alla sa otroligt.
Valdigt svart att forklara detta, hur jag kanner och varfor jag vill komma hem igen. Men som sagt, ibland Vet man bara, men inte direkt varfor.
London kanske ar for stort for mig, vem vet. Lite svart att veta vem man ar nar man inte sarskilt ofta far bekraftelse fran andra, nar man hela tiden maste vara pa jakt efter nagot. Och jag vet ju vad som betyder mest for mig: och det ar att vara med mina basta vanner och familjen. Men jag har haft ett otroligt aventyr med Sanna, tvivla inte pa det. Jag har verkligen trivts med att bo med henne, att ata med henne, att festa med henne. Vi har haft sa manga roliga stunder, traffat sa mycket harliga manniskor. Men det har inte riktigt kants ratt anda att starta ett nytt liv har.
Snart ar jag hemma igen. Alla maste fortsatta att lasa om Sanna har i bloggen, ar helt saker pa att det kommer ga utmarkt for henne har i London;
For det ar just DET, hon har Viljan.
/Anna
Jag har nagot mycket viktigt att beratta.
Idag bestamde jag mig for att avsluta det har Londonaventyret och boka en flygbiljett tillbaka till Sverige. Manga kanske blir forvanade, har ju inte direkt gett nagra som helst hintar om det forut, men jag har kommit underfund med att jag inte kanner att jag vill bo och leva har fullt ut, och da kan det aldrig bli helt bra.
For det forsta tror jag att jag hade sa hoga forhoppningar innan jag akte att det liksom var nastan omojligt for mig att leva upp till dom. Jag trodde (kalla mig garna blaogd) att det skulle vara enklare an det blev att flytta och skaffa sig ett nytt liv. Men jag har segat mig fram, visst jag har sokt jobb, men aldrig riktigt med den insikten att jag Egentligen ville borja arbeta har. Sanna har alltid fatt pusha mig, och det har verkligen hjalpt, manga stunder har jag verkligen varit totalt beredd pa att stanna har lange, att verkligen satsa pa Londonlivet. Men innuti mig har det alltid funnits en tvekan, en tvekan som jag verkligen forsokt mota bort. Och jag vet att jag verkligen ville Vilja det har, jag vill verkligen Vilja bo har och lara mig massa engelska och traffa nya intressanta manniskor. Men det ar som sagt bara det jag skulle vilja vilja...
Dessutom ar det sa manga fina manniskor dar hemma som lockar. Jag har verkligen nastan hela min umgangeskrets dar hemma. Och jag saknar alla sa otroligt.
Valdigt svart att forklara detta, hur jag kanner och varfor jag vill komma hem igen. Men som sagt, ibland Vet man bara, men inte direkt varfor.
London kanske ar for stort for mig, vem vet. Lite svart att veta vem man ar nar man inte sarskilt ofta far bekraftelse fran andra, nar man hela tiden maste vara pa jakt efter nagot. Och jag vet ju vad som betyder mest for mig: och det ar att vara med mina basta vanner och familjen. Men jag har haft ett otroligt aventyr med Sanna, tvivla inte pa det. Jag har verkligen trivts med att bo med henne, att ata med henne, att festa med henne. Vi har haft sa manga roliga stunder, traffat sa mycket harliga manniskor. Men det har inte riktigt kants ratt anda att starta ett nytt liv har.
Snart ar jag hemma igen. Alla maste fortsatta att lasa om Sanna har i bloggen, ar helt saker pa att det kommer ga utmarkt for henne har i London;
For det ar just DET, hon har Viljan.
/Anna
Kommentarer
Postat av: Jessica
Vad glad jag blir nu:)
Trackback
